16 juni 2011

ännu en natt med dålig sömn.. Hoppas det vänder snart.
Idag känner jag mig bara less uppgiven och en aningen bitter.
Bitter för att i alla relationer jag haft är det alltid jag som haft mest känslor, det är alltid jag som står ensam kvar med ett krossat hjärta
Är jag inte värd mer? Är jag inte värd att offra lite energi på? Eller är det bara att springa iväg till nån annan när jag inte ger tillräckligt med bekräftelse?

Projekt radera/glömma har nog redan påbörjats..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar